Litteratur i Fokus – Författarsamtal med Fernanda Melchor

2022-03-23

När vi bänkade oss i Humanistiska teatern den 15 mars 2022 - eller kopplade upp oss via Zoom - var det för att lyssna till en minst sagt högaktuell författare; den svenska översättningen av Fernanda Melchors bok Paradais hamnade på bokhandelsdiskarna så sent som i början av februari. Nu, en dryg månad senare, bjöd Romanska seminariet och nätverket LILAe in till ett samtal mellan Melchor och litteraturvetaren/kritikern Amelie Björk. 

Fernanda Melchor är en mexikansk författare och journalist, född 1982. Hon är från Veracruz och hennes romaner utgår ofta från denna stad. I sitt skrivande gräver Melchor i den mylla som hon vuxit upp i. Det finns inte mycket skrivet om Veracruz av författare som inte har den lokala förankringen – kanske är det så att bara en författare från staden kan skapa en text som känns riktigt äkta?

Gällande språket säger Fernanda Melchor att det är stor skillnad mellan spanskan som man kan läsa i böcker och den spanska som talas till vardags. Det är viktigt att språket känns naturligt när man skriver litterära verk. Melchor skriver på den lokala spanska som talas i Veracruz, men språket måste ändå var förståeligt för alla. Hon har därför försökt skapa ett språk som är både lokalt och litterärt. Från journalistiken har hon lärt sig att en text måste vara intressant från början och att man inte kan vänta med intrigen.

Fernanda Melchor är intresserad av relationen mellan människor och våld. I boken Paradais har hon inte bara skrivit om vad som har hänt, utan hon försöker genom huvudpersonen ta reda på både vad som har hänt och vilken historia som ligger bakom våldet. Som skönlitterär författare har man större frihet att skriva om bakgrunden till våldet än man har som journalist. Att bedriva fältstudier till en bok i Veracruz är dock farligt på grund av på den organiserade brottsligheten, och Melchor fick därför skapa fiktiva berättelser om Veracruz som utgår från hennes erfarenheter.

Häxor i mexikansk kontext kan vara både män och kvinnor och dessa karaktärer har en viktig roll i Fernanda Melchors böcker. Hon anser att maskulinitet är ett mysterium. Att vara macho fungerar för mexikanska män som att spela en roll i ett skådespel.

Paradais handlar om tonårskillen Polo som hatar allt och alla och hatar kvinnor. En annan viktig karaktär är Franco som bor i ett gated community och tillhör den överklass som bor där. I detta samhälle arbetar Polo med att sköta om trädgårdar och swimmingpooler. Killarna dricker stora mängder alkohol och är båda uppgivna inför livet och planerar något som kommer att sluta i ett ohyggligt våld. Polo tänker på vad han ska säga och hur han ska förklara sina handlingar för polisen. Författaren låter läsaren dra egna slutsatser i sina romaner och därför utelämnar hon en hel del till läsarens fantasi.

Av svenska kritiker har Paradais fått blandade reaktioner. Dagens Nyheter skriver att det handlar om en roman som ”söndervittrar maskulin destruktivitet” och som även ”smular sönder en manlig litterär tradition inifrån”. Utbildningsradions recensent beskriver en roman som innehåller ”en språklig exakthet som är snudd på himmelsk, men med en handling som är helvetisk”. Fernanda Melchors stil anses inte vara magisk realism utan något som kallas för ”mardrömslik realism”.

Expressen kritiker anser att översättaren Hanna Nordenshök har gjort ett bra jobb men att romanen i sig själv inte håller måttet. Kritikern uttrycker varför så här: ”Trump framställde Mexiko som ett svart hål – och det är som om Melchor, men från ett helt annat håll, instämmer i Trumps beskrivning.”  Expressens kritiker anser att romanen är mer av en social utredning än en roman som skildrar det svarta hålet. Göteborgs-Postens kritiker anser att ”Romanens språk har en obegriplig förmåga att bära det brutala våldet i Mexikos klassamhälle”, Barometerns kritiker att Paradais ”är en stor och sorglig berättelse som stundtals också bedövar läsaren”.

Det handlar alltså om en kontroversiell roman som det är svårt att vara neutral inför. Kritikerna är antingen positiva eller negativa till boken. Det tyder på att romanen har högt läsvärde.

Per Eriksson

Nyheter

Senast uppdaterad: 2021-09-14
Skriv ut