Generationsskifte för estniska studier - Intervju med Geda Paulsen och Eva Velsker
2022-10-24
Det har varit generationsskifte i ämnet estniska vid institutionen. Vår informatör Per Eriksson har intervjuat Geda Paulsen och Eva Velsker som härom året tog över efter Raimo och Virve Raag.
Geda Paulsen och Eva Velsker är två nya lektorer vid Uppsala universitet som forskar och undervisar i estniska.
Hur skulle ni sammanfatta era viktigaste eller mest intressanta bidrag till forskningen om estniskan?
Geda: Mina forskningsintressen rör sig om språkets struktur och semantik samt ordförråd; dessa grundläggande språkliga företeelser har jag tillämpat i lexikografisk och i språkteknologisk forskning, men också i flerspråkighetsstudier. Jag är intresserad av den kontrastiva aspekten i språkvetenskap, i synnerhet från estniskt perspektiv. Hittills har jag jämfört estniska och finska, men kommer kanske i framtiden även jämföra estniska och svenska.
Jag har arbetat som forskare och som lexikograf vid institutet för estniska språket. Där har jag haft möjlighet att medverka i sammanställningen av en (deskriptiv) kollokationsordbok över estniskan, vilket gav mig en värdefull inblick i det levande språket och arbetet med korpusar och, inte minst, modern e-lexikografi.
Eva: Jag har översatt många danska böcker till estniska vilket jag anser vara viktigt. Det är inte direkt kopplat till min forskning eller undervisning, men indirekt koppling finns, då det får mig att fundera över språket i skönlitteratur och forskning som går i den riktningen. Min forskning har handlat om språkliga varieteter; jag har arbetat med estniska dialekter och gör det fortfarande (till exempel är jag involverad i ett projekt om att sammanställa en ordbok för ett dialektområde). Genom att jobba med översättning fördjupades mitt intresse för olika språkliga varieteter i skönlitteraturen, så det är i denna riktning jag har utvecklat min forskning, främst användning av det sydestniska språket i litteraturen, men också andra dialekter, och även andra språk i skönlitteraturen.
Flerspråkighet är mycket relevant i estnisk kontext på mer än ett sätt. Just nu ur ett historiskt perspektiv: Vad händer där i slutet av 1800-talet, när esternas självmedvetenhet och självkännedom växer? Hur syns detta i skönlitteraturen och på vilka sätt representeras olika språk och språkliga varieteter i dessa verk? Det kommer nu många verk som är skrivna på icke-standardestniska eller olika varieteter blandas, men nu sker det lite annorlunda än för 100-150 år sedan; det är därför spännande att undersöka hur samspelet mellan samhället och skönlitteraturen har utvecklat sig i tiden och hur man förhåller sig till olika språk och språkliga varieteter.
Geda: Att jobba med språket som finns i stora korpusar är guld värt för en forskare. När jag undersökte vilka ”grannar” ord brukar ha, var målet att sammanställa en bra ordbok så snabbt som möjligt. Vid sidan av detta projekt lade jag åt sidan intressanta språkbitar, ord och uttryck, för att titta närmare på dem någon gång senare. Ett spännande fenomen bland dessa blev senare till ett forskningsprojekt som ännu pågår. Projektets tema är flytande ordklassgränser i estniskan, vilket leder oss rätt till språkets dynamik.
Estniska är ett morfologiskt rikt språk och en del böjningsformer tenderar att lexikalisera och byta ordklass. T.ex. har vi många adverb och postpositioner som har utvecklats från substantiv i någon kasusform, såsom kõrv ’öra’ > kõrva-l [kõrv + adessiv kasus] ’bredvid’. En hel del av dessa klassbytande ord är faktiskt kroppsdelssubstantiv! Sådana förändringar sker i språket hela tiden och vi får nya adverb/postpositioner såsom saba ’svans’ > sabas (saba + inessiv kasus)’efter, bakpå’, till exempel: ”Rattur sõidab auto sabas – En cyklist kör efter bilen”. Det praktiska syftet med det så kallade ordklassprojektet är att med statistisk kartläggning hjälpa lexikografer i bedömningsprocessen när de skall avgöra om ett ord eller ordform har utvecklat sig till en ny ordklassbehörighet.
Ett nyare tema för mig är patos i strategiska texter, vilket innebär att jag intresserar mig för struktur och funktioner i politisk-strategiska texter såsom regeringsprogram. I samarbete med en professor i finska vid Åbo Akademi, Urpo Nikanne, jämför vi språket i Estlands och Finlands regeringsprogram och undersöker hur man i dessa vädjar till läsarens emotioner i stället för att tala om en situation som behöver åtgärdas.
Hur bedömer ni er forskning med era företrädare i estniska vid Uppsala universitet?
Eva: På många sätt är de förebilder. De har ju enormt bred kunskap, mycket stort urval av forskningsteman, så man kan säga att forskningsområdena delvis överlappar varandra (man kan inte vänta annat när företrädare har forskat i språkhistoria, språkplanering, kulturhistoria, kulturkontakter …). Jag hoppas vi också kan bidra med något nytt eller kanske också upptäcka något nytt för oss att forska om.
Geda: Jag tycker att vår forskning har bra potential att komplettera det enorma arbete som Virve Raag och Raimo Raag har gjort för estniska här vid Uppsala universitet. Det kan räknas som ett kulturarv, eftersom de har bidragit med kännedom om en väldigt bred palett av forskningsteman som anknyter estniska och Estland med just Uppsala och Sverige. För att nämna några, så har de ju forskat i hur man håller kvar sitt språk och sin identitet i exil, i språkhistoria, språkkontakter, estniskans släktsspråk, förändringar i språket, språkplanering. Så det är stora skor att fylla, men samtidigt är det teman som vi kan bygga vidare på och kanske bidra med några nya aspekter innehållsligt och/eller teoretiskt-metodologiskt.
Hur har övergången / generationsskiftet fungerat, tycker ni?
Eva: Jag tycker det har funkat jättebra! För oss åtminstone, då vi har fått mycket hjälp och goda råd. Det är ett otroligt arbete som de har gjort med att bygga upp distanskurserna, som de snällt har tillåtit oss att använda, vilket har gjort allting mycket lättare. Hoppas att även Raimo Raag och Virve Raag är nöjda med oss!
Geda: Övergången skedde mitt i pandemin och var annorlunda än vad vi alla hade föreställt oss. Våra jobbföreläsningar och intervjuer ägde rum genom videomöten och jag lärde känna Virve på det sättet. Men allt gick bra och vi har mycket bra kontakt. Själv lär jag mig allt om vad Virve Raag och Raimo Raag har skapat och hittar nya aspekter hela tiden på deras arbete. När man tänker på undervisningen så har de utvecklat ett otroligt välfungerande e-kurssystem som vi har ärvt och kan bygga vidare på. Det är mycket spännande!
Vad är det som gör det intressant att forska och undervisa i estniska? Varför ska en student välja att studera estniska?
Eva: Jag tycker att språkforskning alltid är intressant, oberoende om det är i estniska, finska, danska eller något annat språk. Språkundervisning är roligt, att se hur studenterna så småningom börjar prata, vågar att prata mer, det är alltid mycket givande. Språket ger tillgång till så mycket mer.
Varför en student skulle välja att studera estniska? Det är några som har sagt att det är intressant att studera ett språk som är annorlunda.
Vi undervisar ju inte bara i språket utan även om kulturen, och här finns ju mycket bra skäl att studera estniska: Estland har ju många historiska band till Sverige, så om man är intresserad av historia, så kan det vara nyttig att veta något om Estland och kunna en del estniska. Och det finns många band även i nutid mellan Sverige och Estland och det ger genom det estniska språket tillgång till fler olika typer av källor.
Geda: Att lära ett språk betyder att man får tillgång till en hel värld. Estniska är ett spännande språk inom finskugriska språkfamiljen – det har förvarat sitt arv via arvord och struktur, men den turbulenta historien har via språkkontakter och olika statliga och -samhälleliga former satt sin prägel på språket. För att studera estniska kan man ha väldigt olika motiv – att lära känna ett land och kultur, att skapa kontakter eller att bättre förstå sina närmaste, att lära sig ett språk som är så annorlunda än svenska och som samtidigt bjuder på överraskande likheter. Vi är så fjärran och samtidigt så nära!
Från ett svenskt perspektiv kan den gemensamma historien på 1500–1600-talet ge många intressanta samband. Dagens utveckling i Europa gör också Estland och våra erfarenheter mera relevanta, och jag skulle våga säga att till exempel estnisk litteratur kan bjuda på nya synvinklar som hjälper oss att förstå världen och oss själv lite bättre. Flera studenter har sagt efter våra Estlandskunskapskurser (där de är tvungna att läsa skönlitteratur) att romanerna har utvidgat deras universum på de mest oväntade sätt.
Kan ni beskriva de personer som väljer att studera estniska?
Eva: Det finns studenter som har rötter i Estland och som därför vill lära sig det estniska språket. Det kan ofta ses redan utifrån namnet, men flertalet har inte läst språket hemma, så de måste lära språket från grunden. Ett fåtal har redan goda kunskaper.
Så är det de som har annorlunda kopplingar, gifta med estländare eller som har arbetsmässiga relationer och vill lära sig estniska av praktiska anledningar.
Och så finns det ”romantiker” – som bara gillar det estniska språket. För att det är vackert, är språkälskare eller som har hört estnisk musik till exempel.
Men de alla är bra startpunkter och jag tycker att det från alla grupper kan komma framtida forskare och experter.
Geda: Det går inte att beskriva dem som väljer att studera estniska med ett eller två ord, då våra studenter har såpass olika bakgrunder. Att studera på distans gör det möjligt att studera estniska över hela Sverige. Studenterna har kommit till oss från över hela Skandinavien och till och med från Tyskland. Uppsala är ju det enda universitetet i Norden som ger möjlighet att studera estniska. Vi har studenter med väldigt olika bakgrunder och det är en utmaning som vi försöker att lösa genom att vara så flexibla som vi kan.
LITEN ORDLISTA
Enligt svensk ordbok betyder kollokation par av ord som har en benägenhet uppträda tillsammans och kan utgöra ett mer eller mindre fast uttryck.
Morfologi är läran om hur ord bildas och böjs samt deras grammatiska funktion.
Lexikalisera innebär att språkliga uttryck som innehåller ett eller flera ord lagras i språkanvändarens inre ordförråd (lexikon). Med tiden brukar denna betydelse behöva läras innantill.
Adverb är bestämningar till verb (oftast) och adjektiv.
Postposition är en adposition som placeras efter huvudverbet till skillnad från preposition som placeras före verbet.
Adessiv kasus är ett lokalkasus som uttrycker var något eller någonting är placerat på en yta.
Inessiv kasus är ett lokalkasus som uttrycker var något eller någonting är placerat i ett rum eller plats.
Nyheter
-
Språk i fokus - Intervju med Miriam Thegel
2023-09-21
Miriam Thegel är en framstående forskare inom spansk språkvetenskap vid Uppsala universitet. Hon disputerade vid Uppsala universitet 2017 och har därefter bedrivit forskning i Belgien samt varit anställd vid Umeå universitet. Hon är nu aktuell som nyanställd biträdande universitetslektor. Grattis till ditt nya jobb!
-
Välkomna att fira Europeiska språkdagen!
2023-09-04
Europeiska språkdagen, som firas sedan 2001 på initiativ av EU och Europarådet, infaller den 26 september varje år. I år kommer dagen att uppmärksammas vid Uppsala universitet för andra året i rad. Initiativtagare är Charlotte Lindgren, Maria Håkansson-Ramberg och Fredrika Nyström. Alla tre verkar på olika sätt vid Institution för moderna språk samt vid EDU.
-
Ny polsk grammatik!
2023-04-21
En ny polsk grammatik har utarbetats vid institutionen - den första heltäckande polska grammatikboken på svenska sedan 1946. Författare är M. Anna Packalén Parkman och Magdalena Slyk.
-
Nobelpris 2022 till Annie Ernaux
2023-02-06
Jag har valt att intervjua Christina Kullberg om senaste Nobelpristagaren i litteratur. Detta då hon som professor i fransk litteratur är specialist på fransk och franskspråkig 1900-talslitteratur. Om du vill snabbt få en uppfattning av Annie Ernaux författarskap så finns flera av hennes romaner på närmaste bibliotek och på SVT Play finns en film baserad på romanen Omständigheter.
Svenska akademins (https://www.svenskaakademien.se/nobelpriset) motivering är:
"för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar."
"pour le courage et la précision clinique avec lesquels elle dévoile les racines, l’étrangeté et les limitations collectives de la mémoire personnelle." -
SI-ledarskap – något för dig?
2022-11-14
Vid Institutionen för Moderna språk arbetar vi med SI - Supplemental Instruction, inom ämnena franska, spanska och tyska. De av våra mer erfarna studenter som är villiga att utbildas till SI-ledare stödjer A-studenterna i deras lärande utifrån de behov som de själva känner att de har, under ett antal SI-PASS (PASS står för Peer Assisted Study Sessions).
-
Generationsskifte för estniska studier - Intervju med Geda Paulsen och Eva Velsker
2022-10-24
Det har varit generationsskifte i ämnet estniska vid institutionen. Vår informatör Per Eriksson har intervjuat Geda Paulsen och Eva Velsker som härom året tog över efter Raimo och Virve Raag.
-
Intresserad av utbytesstudier?
2022-09-21
Är du intresserad av utbytesstudier? Du som har läst minst 60 hp i ett språk, studerar på heltid vid Uppsala universitet och har för avsikt att ta ut en examen här kan ansöka om utbytesstudier via Institutionen för Moderna språk. Informationsträff om utbytesmöjligheter via institutionens avtal kommer att hållas på fredag den 23 september kl 12.30 – 13.00.
-
Europeiska språkdagen sätter språken och vår institution i fokus
2022-08-31
Europeiska språkdagen, som firas sedan 2001 på initiativ av EU och Europarådet, infaller den 26 september varje år. I år kommer dagen att uppmärksammas vid Uppsala universitet för första gången på länge. Initiativtagare är Charlotte Lindgren, Maria Håkansson-Ramberg och Fredrika Nyström. Alla tre verkar på olika sätt vid Institution för moderna språk samt vid EDU.
-
Information om höstterminen - registrering m.m.
2022-06-21
Välkommen till Institutionen för moderna språk höstterminen 2022! För dig som ska studera hos oss i höst finns information om registreringar, ämnesinformation m.m. på institutionens terminsstartssida:
-
Språk i fokus: Anastasia Makarova nybliven docent
2022-05-27
Grattis till din docentur i ryska Anastasia Makarova!
-
Litteratur i fokus – Tyska med Helga Müllneritsch
2022-04-11
I de pågående intervjuserierna Språk i fokus och Litteratur i fokus har nu turen kommit till litteraturvetaren Helga Müllneritsch, som är postdoktor i tyska. Vi hade ett intressant samtal den 30 mars 2022 om kultur, litteratur och om kvinnors position i 1700-talets Österrike.
-
Språk i fokus - Albanska med Entela Tabaku Sörman
2022-03-23
I vår informatör Per Erikssons intervjuserie Språk i fokus har turen att bli intervjuad denna gång kommit till Entela Tabaku Sörman.
-
Litteratur i Fokus – Författarsamtal med Fernanda Melchor
2022-03-23
När vi bänkade oss i Humanistiska teatern den 15 mars 2022 - eller kopplade upp oss via Zoom - var det för att lyssna till en minst sagt högaktuell författare; den svenska översättningen av Fernanda Melchors bok Paradais hamnade på bokhandelsdiskarna så sent som i början av februari. Nu, en dryg månad senare, bjöd Romanska seminariet och nätverket LILAe in till ett samtal mellan Melchor och litteraturvetaren/kritikern Amelie Björk.
-
Språk i fokus - Katalanska med Dan Nosell
2022-03-04
Institutionens kommunikatör Per Eriksson fortsätter att göra intervjuer - från och med denna gång under rubriken Språk i fokus.
-
Intervju med Maria Håkansson Ramberg: Diskussioner mellan lärare nödvändiga för mer samstämmiga bedömningar
2022-02-02
Den 21 januari 2022 hade jag förmånen att få intervjua Maria Håkansson Ramberg om hennes doktorsavhandling Validität und schriftliche Sprachkompetenz: Eine Studie zur Bewertung schriftlicher Leistungen im Fach Deutsch an schwedischen Schulen. Den handlar om olika aspekter när lärare bedömer elevernas skriftliga kompetens i tyska och där framkommer att diskussioner och mer samarbete mellan lärare skulle kunna förbättra likvärdigheten i dessa bedömningar.
-
Nytt intressant nummer av tidskriften Slovo
2022-01-31
Ett nytt nummer av Slovo har kommit ut med många intressanta vetenskapliga artiklar, essayer, bokrecension och memoarer med mera. Slovo är en vetenskaplig tidskrift för området slavistik som kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet vilket bevisas av att tidskriften finns med i norska listan på nivå 1.
-
Augustpriset till alumn och f.d. medarbetare!
2021-11-23
Vi gratulerar vår alumn och kollega Nils Håkansson som tilldelats Augustpriset i fackbokskategorin för boken Dolda gudar – En bok om allt som inte går förlorat i en översättning!
-
Ny bok om spanska poeters nätverk
2021-11-23
Vår medarbetare María Teresa Navarrete Navarrete är en av redaktörerna för en ny bok om spanska poeters nätverk:
Redes literarias en la poesía española del primer tercio del siglo XX (Literary networks in Spanish poetry in the first third of the 20th century), edited by María Teresa Navarrete Navarrete (Uppsala Universitet) and Laura Lozano Marín (University of Granada). Madrid: Visor, 2021. -
Fysiska öppettider igen på exp och studievägledning
2021-09-30
P g a pandemin har vi under lång tid endast haft mottagning per telefon och e-post på expeditionen och studievägledningen, men fr o m den 30 september har vi åter fysiska öppettider.
-
Meänkieli-grammatik skrivs av medarbetare på Moderna
2021-09-21
Två av institutionens medarbetare, Rogier Blokland och Riitta-Liisa Valijärvi, håller just nu på och skriver en grammatik i meänkieli tillsammans med Elina Kangas vid Språkrådet.
-
"Litteratur kan hjälpa oss i kris"
2021-09-14
Det är alltid roligt när institutionens medarbetare och kurser uppmärksammas i medierna. Nu senast (12 september) är det UNT som skriver om Julie Hansen och den tvärvetenskapliga kursen "Fakta och fiktion: Vetenskap, samhällskriser och individens roll i skönlitteraturen", som hon anordnar tillsammans med Alexandra Borg (Institutionen för nordiska språk), Cecilia Gustavsson (Institutionen för fysik och astronomi), Margareta Krabbe (Institutionen för biologisk grundutbildning) och Torsten Pettersson (Litteraturvetenskapliga institutionen).
-
Sylviane Robardey-Eppstein gör hundratals brev från Juliette Drouet till Victor Hugo tillgängliga i kritisk utgåva
2021-03-19
Juliette Drouet var skådespelerskan som blev Victor Hugos följeslagare. Under en 50-årsperiod skrev hon omkring 22 000 brev till honom, brev som bevarats och i dag ger en ovärderlig inblick i 1800-talets Paris och Europa. Moderna språks Sylviane Robardey-Eppstein deltar i ett projekt där breven görs begripliga och tillgängliga på webben.
-
Christina Kullberg medförfattare till ny litteraturhistoria
2021-03-19
Christina Kullberg, professor i franska, särskilt franskspråkig litteratur, står för det karibiska perspektivet i en ny litteraturhistoria som släpps i början av maj. Den högt ställda ambitionen för ”Natur & Kulturs litteraturhistoria” är att genomlysa hela världens litteratur, från de första skriftsystemen till dagens e-böcker, och att bli ett nytt standardverk.
-
Ny kurs: Lär dig att kritiskt analysera berättelser om hur vetenskapen bemöter samhällskriser
2021-03-17
Vi lever i en tid med stora gemensamma utmaningar. Pandemin och klimatkrisen är två av de mer uppenbara. De är dessutom exempel på utmaningar där vetenskapen förväntas komma med lösningar. Hösten 2021 startar en ny kvällskurs där du lär dig att kritiskt analysera berättelser om hur vetenskapen bemöter samhällskriser.
-
Konferenspresentation om ”kvantifierare av faktuell närhet”
2021-03-09
Hans Kronning, professor i romanska språk vid institutionen för moderna språk, kommer att presentera sin forskning om ”kvantifierare av faktuell närhet” och händelser som skulle ha kunnat äga rum, vid en internationell konferens i Alicante, Spanien.
-
Ny biträdande lektor i spansk litteratur
2021-03-08
María Teresa Navarrete är ny biträdande lektor i spansk litteratur vid institutionen för moderna språk.
-
Vårens seminerieprogram klara
2021-02-04
Nu är institutionen för moderna språks seminarieprogram för våren klara. Romanska seminariet, finsk-ugriska seminariet, tyska seminariet och reselitteraturseminariet anordnar tillsammans ett femtontal evenemang, där du har möjlighet att delta via nätet. Slaviska seminariet och seminariet för romansk litteraturvetenskap tar en paus under våren.
-
Releaseseminarium för ny antologi om språkdidaktik
2021-01-25
Nu på fredag, 29 januari 2021, firar vi den nya antologin ”Språkdidaktik i praktiken: Metoder, exempel och reflektioner från högskolenivå” med ett fakultetsövergripande seminarium. I publikationen bidrar författare med ny kunskap om undervisningsmetodik ur olika synvinklar.
-
Nominera till pedagogiska priset
2021-01-15
Nu kan du som är student eller lärare vid Uppsala universitet nominera till 2021 års pedagogiska pris till årets skickligaste lärare. Sista dag att nominera är 18 mars 2021.
-
Ny universitetslektor i estniska
2021-01-13
Geda Paulsen är ny universitetslektor i estniska vid institutionen för moderna språk. Geda Paulsen kommer närmast från Eesti Keele Instituut (Estniska språkinstitutet) i Tallinn, Estland, där hon haft en tjänst som senior forskare och tidigare också som senior lexikograf, ordboksförfattare.
-
Ny postdoktor i tyska på moderna språk
2021-01-12
Helga Müllneritsch har anställts som postdoktor i tyska vid institutionen för moderna språk.
-
Ny lektor i ryska på moderna språk
2020-12-21
Institutionen för moderna språk har anställt Anastasia Makarova som universitetslektor i ryska. Anastasia Makarova kommer närmast från UiT Norges arktiske universitet i Tromsö, där hon skrev sin doktorsavhandling och har varit verksam i ett drygt decennium. Makarova har sin grundutbildning i ryska och lingvistik från S:t Petersburgs statsuniversitet.
-
Ny bok om mångspråkiga heavy metal-texter
2020-12-17
Artister som vill maximera intäkterna från sin heavy metal-musik gör klokt i att välja engelska som språk. Men en del artister gör annorlunda, av olika skäl. Vissa sjunger till och med på språk som jiddish, latin eller svenska – i Finland. Och texterna kan visserligen handla om död, medeltida riddare och krig. Men också om Baudelaire, krigsmotstånd eller chokladsug. I en ny antologi, som kommer ut lagom till jul, kan du ta del av forskares analyser av metal-texter.
-
Gör en sen anmälan för vårtermin 2021
2020-12-16
Nu går det att göra en sen anmälan till många av institutionens kurser. Se vad du kan lära dig på den universitetsgemensamma ansökningswebbplatsen.
-
Maria Engström befordrad till professor i ryska
2020-12-15
Moderna språks Maria Engström har blivit befordrad till professor i ryska efter ett rektorsbeslut. Maria Engström är en internationell auktoritet på nykonservatism i samtida rysk kultur och politik.
-
Hanna Henryson ny doktor i tyska
2020-12-08
Hanna Henryson är forskare i tyska och nybliven doktor vid institutionen för moderna språk. I sin avhandling konstaterar hon att östtyskar, arbetare och migranter har en undanskymd roll när tyska romanförfattare skildrar förändringen av Berlins bostadsområden efter Berlinmurens fall. Istället är det den västtyska kreativa medelklassens perspektiv som dominerar.
-
Ögonvittnesskildring från 1600-talets Karibien
2020-11-19
I sin nya bok ”Lire l’Histoire générale des Antilles de J.-B. Du Tertre” har Christina Kullberg, professor i franska, ssk. franskspråkig litteratur, använt en dominikansk missionärs samtida texter för att undersöka hur 1600-hundratalsmänniskan såg på den andre och studerat den världsuppfattning som kom att leda fram till de senaste 400 årens händelser.
-
Öppna samtal i nedstängd tid
2020-11-18
Välkommen till ett nytt digitalt tvärvetenskapligt forum där studenter och universitetsanställda kan samtala förutsättningslöst och utan förhandsläsning.
-
Coco Norén ny prorektor för Uppsala universitet
2020-11-12
Coco Norén, professor i franska vid institutionen för moderna språk och dekan för språkvetenskapliga fakulteten, har i dag blivit utsedd till ny prorektor för Uppsala universitet. Hon tillträder i sitt nya uppdrag efter årsskiftet.
-
Forskningsmedel till projekt om den neosovjetiska myten i dagens Ryssland
2020-11-06
Vetenskapsrådet har beviljat medel till ett nytt forskningsprojekt som ska analysera ”den neosovjetiska myten”, ett komplex av idéer, diskurser och praxis inom dagens ryska kultur och politik där det sovjetiska moderniseringsprojektet och dess retorik omtolkas och återanvänds. Projektet leds av Maria Engström, universitetslektor i ryska vid institutionen för moderna språk.
-
Tysk filmkväll inställd
2020-11-03
På grund av myndigheternas skärpta allmänna råd i Uppsala ställs den tyska filmkvällen den 10 november in.
-
Ändrade telefontider till studievägledningen
2020-11-02
Tidigare i höst utökade vi telefontiderna till studievägledningen. Vi kommer fortsatt att ha utökade telefontider och nu har vi även tidigarelagt förmiddagstiderna och senarelagt eftermiddagstiderna så att studievägledningen och kursexpeditionen får olika telefontider.
-
Christina Kullberg befordrad till professor i franska
2020-10-28
Moderna språks Christina Kullberg har blivit befordrad till professor i franska, särskilt fransk litteraturvetenskap, efter ett rektorsbeslut. Christina Kullberg är en ledande expert på franskspråkig postkolonial och karibisk litteratur.
-
Westinska priset till Constanze Ackermann-Boström
2020-10-21
Constanze Ackermann-Boström tilldelas årets Westinska pris på 30 000 kronor av Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. Hon får priset för sin doktorsavhandling som hon skrev och disputerade på vid institutionen för moderna språk.
-
Enbart distansundervisning resten av terminen
2020-10-20
Folkhälsomyndigheten har beslutat att införa så kallade "skärpta allmänna råd" i Uppsala. För institutionen för moderna språk blir konsekvensen att all undervisning med omedelbar verkan ställs om till på distansundervisning. Beslutet gäller till terminsslutet, 17 januari 2021, men kan komma att förlängas.
-
Doktorand Olle Kejonen om minoritetsspråket samiska i UR
2020-10-19
I senaste avsnittet av Utbildningsradions serie Svenska förklarad kan du lära dig mer om våra fem minoritetsspråk. Samiska är ett av dem och i avsnittet berättar Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk på institutionen för moderna språk, bland annat om de samiska språkområdena, skriftspråken och de bokstäver i samiskan som inte finns i svenskan.
-
Ny kurs om postsocialistisk nationalism
2020-10-16
Trettio år har gått sedan Sovjetunionen kollapsade och Berlinmuren föll. De har varit omvälvande på många sätt, men en utveckling är tydlig i flera av de länder som utgjorde det forna östblocket. Nationalism i olika former har blivit en viktig del i självbilden. På den nya kursen ”Postsocialistiska nationalismer i litteratur, film och konst” kan du lära dig mer om hur nationalismen gestaltat sig.
-
Sen anmälan öppnar 15 december 2020
2020-10-16
Sista anmälningsdag för vårterminens kurser var 15 oktober 2020. Den 10 december kommer antagningsbesked och sedan har du en knapp vecka att svara. Men för dig som var sent ute eller som kommer på nya tankar finns det en till möjlighet. Från 15 december 2020 går det att göra en sen anmälan till många av moderna språks kurser.
-
Gör behörighetstest för A-kursen i franska, spanska eller tyska
2020-10-01
Du som har grundläggande kunskap i franska, spanska eller tyska - men saknar formell behörighet från gymnasiet eller från våra introduktionskurser - kan göra ett behörighetstest för att bli behörig till A-kursen i respektive språk.
-
Höstens program för Romanska och Tyska seminariet
2020-09-28
Institutionen för moderna språk har fem egna seminarieserier. Vi arrangerar också Reselitteraturseminariet tillsammans med litteraturvetenskapliga institutionen. Så här långt är höstprogrammen för Romanska seminariet och Tyska seminariet klara.