Ny lektor i ryska på moderna språk

2020-12-21

Institutionen för moderna språk har anställt Anastasia Makarova som universitetslektor i ryska. Anastasia Makarova kommer närmast från UiT Norges arktiske universitet i Tromsö, där hon skrev sin doktorsavhandling och har varit verksam i ett drygt decennium. Makarova har sin grundutbildning i ryska och lingvistik från S:t Petersburgs statsuniversitet.

Anastasia Makarova har examina i teoretisk lingvistik och psykolingvistik, ryska som främmande språk och dessutom en masterexamen i ryska med fokus på kognitiv lingvistik. I doktorsavhandlingen använde hon sig av korpusanalys, experiment samt kvalitativ och kvantitativ analys.

Efter disputationen har Makarova intresserat sig för ett flertal ämnen, från ryskans aspektformer, aktionsart och deiktiska ord till kodväxling och analys av fel i spontant tal. Hon har även använt sig av korpusdata i jämförande och diakrona studier och publicerat sig i tidskrifter som Russian linguistics, Voprosy jazykoznanija, The Journal of Historical Linguistics, Diachronica, Scando-Slavica och Zeitschrift für Slawistik. Hon är också projektmedarbetare i forskningsgruppen ”Cognitive Linguistics: Empirical Approaches to Russian (Clear)” vars övergripande mål är att utveckla elektroniska hjälpmedel för att stödja forskningsbaserad språkpedagogik med studenten i centrum.

Anastasia Makarova går alltså från världens nordligaste universitet till Nordens första universitet. Hur ser framtidsplanerna ut?

- Det är väldigt spännande att börja arbeta vid Uppsala universitet, som har en lång tradition av utmärkt forskning inom rysk och slavisk språkhistoria, och bidra med ett annat perspektiv med mer fokus på modern ryska, först och främst grammatik, svarar Anastasia. Ett område som jag börjat studera nu är ingressivitet, uttryck för en handlings början. Verb för början av en rörelse eller ett ljud kan till exempel uttryckas på olika sätt. Ett är att använda konstruktionen načat’/stat’, som betyder att börja, tillsammans med ett imperfektivt verb. Till exempel betyder načat’/stat’ kričat’ att börja skrika. Ett annat sätt är att använda prefixet za- för att uttrycka en ingressiv aktionsart. Zakričat’ betyder alltså också att börja skrika. Men trots att betydelsen är samma används varianterna inte lika ofta, och valet mellan dem är inte helt fritt. Jag vill ta reda på varför det förhåller sig så. Vad är det som gör att en av varianterna används oftare i en del sammanhang?

Anastasia Makarovas profilsida

Nyheter

Senast uppdaterad: 2021-09-14