Intervju med Maria Håkansson Ramberg: Diskussioner mellan lärare nödvändiga för mer samstämmiga bedömningar

2022-02-02

Den 21 januari 2022 hade jag förmånen att få intervjua Maria Håkansson Ramberg om hennes doktorsavhandling Validität und schriftliche Sprachkompetenz: Eine Studie zur Bewertung schriftlicher Leistungen im Fach Deutsch an schwedischen Schulen. Den handlar om olika aspekter när lärare bedömer elevernas skriftliga kompetens i tyska och där framkommer att diskussioner och mer samarbete mellan lärare skulle kunna förbättra likvärdigheten i dessa bedömningar.

Maria Håkansson RambergBakgrund till projektet

Svenska språklärare har jämförelsevis en hög grad av autonomi när det gäller hur undervisning och bedömning ska gestaltas och genomföras, t.ex. är användningen av det nationella provmaterialet som underlag för bedömningen i moderna språk frivillig. Det är därför angeläget att närmare granska hur bedömning inom skolämnet moderna språk. Studien fokuserar på bedömningar av elevprestationer inom kurser som undervisas i tyska på gymnasienivå i Sverige, Tyska 3, Tyska 4 och Tyska 5. De svenska språkstegen (steg 1–7) kan relateras till bestämda referensnivåer (A1–C2) enligt Gemensam europeisk referensram för språk (GERS), ett europeiskt ramverk för lärande, undervisning och bedömning. I GERS motsvarar nivåerna A1 och A2 användare på nybörjarnivå medan nivåerna B1 och B2 speglar självständiga användare och nivåerna på C1 och C2 motsvarar avancerade språkanvändare. GERS är alltså ett referensverktyg för språk och kom till på initiativ från Europarådet som ville underlätta för studier och arbete mellan länder i Europa. Det finns däremot få empiriska studier som har undersökt sambandet mellan de svenska språkstegen och GERS referensnivåer, särskilt på gymnasienivå. Dessutom finns ett ökat intresse för frågor angående validitet och likvärdighet vid bedömning, men relativt få studier i ämnet tyska.

Likheter och skillnader i bedömningarna

I studien undersöks vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, hur god lärares samstämmighet är och i vilken mån svenska elever uppnår förväntad nivå i språk på gymnasiet, i det här fallet referensnivån B1 vid studier inom språksteget Tyska 5. Elevtexterna bedömdes av tre bedömargrupper; elevernas egna lärare och svenska externa lärare enligt svenska styrdokument samt av europeiska bedömare som bedömde mot en B1-nivå enligt GERS. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur de tre bedömargrupperna bedömer elevernas texter. En första skillnad finns mellan svenska och europeiska bedömare där svenska bedömare har en bred syn på den kommunikativa kompetensen, men tar ofta med olika aspekter i sin mer holistiska bedömning. De europeiska bedömarna däremot har en mer samstämmig syn på vilka aspekter som ska bedömas och de har också en mer analytisk bedömning. Mellan externa bedömare och elevernas egna lärare existerar också skillnader. Elevernas egna lärare gör i regel mildare bedömningar än de externa bedömarna. Denna skillnad finns enligt Maria Håkansson Ramberg finns även belagd i tidigare forskning.

Vidare är bedömarna i högre grad överens när en elevprestation inte uppnår ett godkänt betyg (F). Vid tilldelningen av betyget F handlar det ofta om att något saknas för att uppnå ett godkänt betyg. I mellanbetygen och i viss mån även de högre betygen är man däremot inte lika ofta överens. Detta visar att lärare inte enbart ska diskutera lägstanivån för elevtexter utan man bör även sambedöma texter för mellanbetygen.

Slutsatser

En slutsats av studien är att elevernas texter generellt uppnår den förväntade GERS-nivån B1 i tyska, vilket alltså är ett positivt resultat. Det vore därför intressant att undersöka relationen till GERS gällande andra färdigheter än skriftlig kompetens samt även i andra moderna språk som till exempel franska och spanska i en svensk skolkontext.

Vidare visar studien på vikten av att göra det möjligt för lärare att diskutera bedömningar av elevernas texter med ämneskollegor på samma skola och även med lärare på andra skolor i samma kommun, i olika kommuner och med kolleger i andra landsändar för en mer likvärdig bedömning. Skolledare och rektorer bör alltså skapa utrymme för lärare i samma ämne att träffas och frigöra tid för bedömningssamtal. Det skulle kunna leda till högre likvärdighet vid bedömning av elevers skriftliga kompetens i språk.

Text: Per Eriksson
Foto: Anders Gustafsson

Nyheter

Senast uppdaterad: 2021-09-14